Love life
Hade dödsånget idag över att gå till skolan, men sen när jag satt på tåget på väg så fick jag reda på att jag bara hade en lektion idag och slutade 9:25, lovely! Käkade efter lektionen och drog sen till södertälje för att köpa lite presenter och så, var sen hemma vid halv 3 ungefär.
Har sån brist på vad jag ska blogga om, jag känner mig jätte peppad på att blogga och tänker varje dag att jag vill blogga, men har brist på inspiration, så SNÄÄÄLLA ni som läser det här ni får hur gärna som helst skriva något ni vill jag ska blogga om, kan vara vad som helst! Bara jag får idéer, vill så gärna kunna blogga juu...
btw, syns det att jag har färgat mina ögonbryn? (och ögonfransar men har mascara och eyeliner så syns inte) gjorde det i kära skolan eftersom det ingår i linjen jag går i att kunna göra sånt! kärlek på det
Tävling hos Keela.se
Jag är med och tävlar i Keelas julkalender där man kan vinna två valfria plagg från Junkyards märke XX-XY
Om ni själva vill vara med och tävla så kan ni gå in på keela.se och leta upp tävlingen och så kan ni gå in på junkyard.se och kolla in kläderna! Men skynda är för tävlingen avslutas imorgon :)
(Kolla också in hennes julkalender lucka 2 dag där hon sänkt priset på en snygg klocka från hennes egna webshop för bara 99 kr!)
Vänskap
För några dagar sen så var jag inne på blogg och såg att den skrivit ett inlägg om vänskap, det fick mig att tänka efter väldigt mycket.
Vänskap man hade när man var liten och man har nu har blivit så sjukt annorlunda. När man var liten så kunde man skaffa nya kompisar hur fort som helst, om man var på en lekplats och det var flera personer där så lärde man känna dom på mindre än en halvtimme, man hade 5 bästa vänner och litade på alla och hade ingen tvivel alls.
Nu för tiden så har i alla fall jag svårt att hitta någon som jag verkligen kan lita på och vara mig själv med. Jag har fortfarande kvar några av mina gamla vänner som jag haft sen jag var liten. Men även fast jag har kvar dom så vill jag kunna lära känna nya personer och verkligen klicka med. Det har jag haft svårt för nu på senaste tiden för jag vet knappt vart mina äkta vänner står. Personer som jag förut trott varit en av mina närmsta vänner har sen visat sig vara nästan ingenting alls, och nu idag så pratar man ALDRIG och säger knappt hej till varandra när man ses.
Jag saknar tiden man hade med sina vänner om man tänker sig 3-4 år tillbaka. Hade hur många vänner som helst som jag litade på och trodde aldrig skulle lämna mig, men nu sitter man här och har inte kontakt med någon alls. Jag menar ingen speciell person med det här, men saknaden att ha såna starka band med någon har blivit ganska stor på senaste tiden.
Det finns några jag lärt känna på senaste tiden som blivit mig väldigt nära, men vem vet om det blir likadant med dom som det blivit med alla andra? Har haft svårt att släppa in människor i mitt liv nu på senaste tiden, och dom som jag väl släppt in, hoppas jag att jag inte ångrar mig.
Att inte veta var man har sina vänner kan vara svårt, man vet inte vilka som skulle bry och ställa upp för en när man mår dåligt. Särskilt inte om det är personer som aldrig hör av sig till en. När man själv är den ända som hör av sig så börjar man verkligen undra om den personer ens bryr sig? Sånt är så svårt, samtidigt kan man inte bara fråga "är jag viktig nog för dig? vill du ens vara min vän? skulle du bry dig om jag slutade höra av mig?".
Jag önskar jag kunde se igenom personer och veta vilka som är ens närmsta och pålitligaste vänner. Och dom som är det är bäst, och dom som kommer komma in senare i mitt liv och vara det kommer också vara bäst.
